The Truman show

Idag anslöt jag och J oss till lämmeltåget. Vi åkte till Ikea. Konstig företeelse... när man kommer ut dit ser man ett hav av bilar, man parkerar och följer strömmen av människor in i den stora platta byggnaden med stora tydliga skyltar med information om exakt var man ska gå in, gå ut, byta och lämna tillbaka. Väl inne ta man en stor vagn att köra alla sina stora saker på och så börjar man vandringen. Vägen slingrar sig fram kantad av låtsasrum som visar hur du ska använda och kombinera alla väldesignade och smarta produkter. Vardagsrum, kök, lekrum, badrum, hall... efter halva vägen är det dags för mat och vätskekontroll. Köttbullar, potatis, brunsås, lingonsylt, kaffe och kanelbulle... Med nyladdade batterier går man vidare och får textil, mattor, tavlor, porslin, blommor och lampor severat. När allt väl är betalt och man har slussats genom kassorna vidare till varmkorven, lantchipsen och zoogodisarna är det dags att packa in alla sina nya saker i bilen och åka hem och börja montera. Och kanske, kanske fundera lite över hur det kunde bli så mycket dyrare än man hade tänkt från början...

Men visst är det konstigt att det ändå är så kul!! :o)

Veckans skörd...

En blå kort jacka med dubbelknäppning, gardiner med löv på, en grå kjol och en vit kofta med kort ärm. Efter gårdagens funderande över fattigdomsbekämpning undrar jag vad som ger mig rätt att ha den materiella standarden jag har när andra människor inte har varken mat, vatten eller tak över huvudet. Kommer fram till att det är under vår värdighet att låta våra medmänniskor leva i fattigdom och fortsätter funderandet med frågan vad verklig rikedom är och konstaterar att jag är tacksam för mina nya prylar men att de samtidigt håller ett föga värde.

God helg! Och glöm inte att fira sabbat!

En liten påminnelse...

En god vän till mig höll ett mycket bra föredrag igår. Det handlade om vad Bibeln säger om den sista tiden innan Jesus kommer tillbaka. (På teologiska kallas det för eskatologi...) Om man bara läser de texterna kan de verka ganska hemska och bara svåra att förstå. Men om man sätter sig in i dem lite mer ser man snart att det är skrivna som uppmuntran och tröst i en tid när de kristna var förföljda för sin tro, de behövde påminnas om att Jesus har besegrat alla onda makter och och att det inte finns någonting att vara rädd för. Det finns ingenting i den här världen som kan skiljla oss från Guds kärlek. Hur mycket man än letar hittar man inga löften i Bibeln om att det alltid kommer att vara lätt att vara kristen. Däremot är den är full av löften om att Jesus kommer att komma tillbaka för att döma det onda och att det kommer att komma en tid när sjukdomar, krig, svält, våld, bitterhet, besvikelser, avundsjuka, rädsla, oro, kyla och mörker (kom inte på mer just nu) bara är sånt som vi kanske har ett svagt minne av i bakhuvudet... Låter rätt bra tycker jag. :o)

En liten del av Sverige!

De mittersta delarna av Närke upptas av Närkeslätten, en bördig och uppodlad slätt söder och väster om Hjälmaren. Slätten fortsätter in i såväl Västmanland som Södermanland. I västra delen av Närke finns en markerad bergshöjd, Kilsbergen, som också fortsätter in i Västmanland. Här återfinns Närkes högsta topp, 298 m ö.h.

Namnet Närke är en sammanslagning av två gamla ord. Rekarne betydde förr i tiden "gränsland" och var ett stort område mellan Svealand och Götaland. När betydde sund och var en sjö, som numera är borta. Närke betyder med andra ord gränslandet vid sjön När. Den äldre stavningen Nerike lever kvar bland annat i tidningen Nerikes Allehandas namn.

Yta 4 126 km²

Folkmängd
• Totalt 188 563
• Befolkningstäthet 45,7 inv/km²

Gnällbältet - skämtsam eller nedsättande benämning på det område i Mellansverige där dialekterna har en gnäll-liknande ton. Till gnällbältet brukar man i regel räkna Närke, Västmanland och delar av Södermanland och Östergötland. Det förekommer att Eskilstunabor och Örebroare har svårt att enas i vilkas stad den lokala dialekten låter allra "gnälligast".

Några kända närkingar:

Håkan Nesser - författare
Olaus Petri - kyrkoreformator
Emil Gustafson - frikyrkoledare
Hjalmar Bergman - författare
Claes Runheim - Sportorakel och ankare på TV3
Mattias Jonson - Landslagsspelare i fotboll

(http://www.ur.se/landskap/narke/index.php, http://sv.wikipedia.org/wiki/N%C3%A4rke, http://sv.wikipedia.org/wiki/Gn%C3%A4llb%C3%A4ltet)

The Early 70's!

Nåd... by Leonard Cohen

"I did my best, it wasn't much

I couldn't feel, so I tried to touch

I've told the truth, I didn't come to fool you

And even though

It all went wrong

I'll stand before the Lord of Song

With nothing on my tongue but

Hallelujah..."

Andligt huvudbry

Man behöver varken vara särskilt observant eller skarpsynt för att lägga märke till hur mycket tid, kraft och energi det läggs på funderandet över religionens vara eller icke vara just nu. På SVT skapar två killar en egen religion och i Existens diskuterar man allt från hurvida man bör begrava aborterade foster till intern dialog inom islam. Någon sa härom dagen att denne inte sa att Gud inte finns "-det kan man ju inte veta -ja har bara valt att inte tro på honom", i TV4 söker man nya medium till sitt program Det Okända, Några anser att all religon borde förbjudas medan andra söker efter andliga upplevelser genom att lyssna till vad träden har att säga oss...
Mina funderingar landar mest och oftast i att det verkar vara så jobbigt att kombinera detta sökande efter mening och något större utanför mig själv med vår tids tänk om att jag själv besitter all kraft och vishet som behövs och att ingen eller inget kan eller har rätt att begränsa mig eller mitt liv. Möjligtvis har jag kanske rätt att kräva någon annans välsignelse men få verkar vilja ha den om den innebär någon form av gensvar. Även om man ärligt söker sanning tror jag det är svårt att möta den om man förväntar sig att det ska reslutera i envägskommunikation där jag endast tar emot och har full kontroll.
Hur som helst. Om det nu är så att religon är så meningslöst och att människan är sig själv nog undrar jag vad allt detta sökande grundar sig i...