Sunday, February 24, 2008

Gudrun, Katrina och Jesus.

Det har stormat mycket på sistone. Vädrets makter gör sig påminda. Vi är små. Hur stor och stark känner man sig egentligen när vinden är så stark att den tar med sig allt i sin väg? Många saker i livet kan vara som stormar med orkanstyrka, så där så att man känner sig som New Orleans och blir helt dränkt. När lärjungarna trodde att de skulle drunkna väckte de Jesus. Jag är glad att jag har en kung som kan stilla stormar.

"Han steg i båten, och hans lärjungar följde med. Plötsligt blev det så stark sjögång att båten nästan försvann bland vågorna. Men han sov. De gick fram och väckte honom: "Herre, hjälp oss, vi går under."Han sade: "Varför är ni rädda, ni trossvaga?" Sedan reste han sig och hutade åt vindarna och sjön, och det blev alldeles lugnt."

Tuesday, February 12, 2008

Eksotisch!

Ett av mina hibiskusbarn blommar!! Hurra!!! Planen var att ignorera den stora feta knoppen helt. Hittills har nämligen alla knoppar bara trillat av efter några dagar. Så jag tänkte att om jag låtsas att den inte finns kanske den inte behöver bli lika trotsig som sina föregångare. Och det fungerade ju fint! Kanske ska belöna den med lite blomjord någon gång fram över.

Monday, February 11, 2008

Liv i överflöd

Sol och blå himmel och så varmt att skinnhandskarna och vinterstövlarna kändes löjliga. I morse vaknade jag vid åtta av det var ljust och att solen lyste in i rummet, nu är klockan fyra på eftermiddagen och det är fortfarande ljust! Helt underbart! Det är svårt att föreställa sig en vår mitt i vintern. När solen knappt orkar upp över horisonten och när till och med ljuset från gatlyktorna sväljs av den våta asfalten. På vintern är det lätt att tro att livet gått i ide för alltid. Men så plötsligt kommer det fram gröna små strån ur den frusna marken upp genom snön och solen börjar visa sin makt över kylan igen. Våren kommer inte med högljudda snöplogar eller jättestora ilskna hårtorkar som är alldels för heta. Våren är mjuk, den kommer med ljus och värme som sakta sakta låter is och snö smälta undan för att ge plats för livet.

"Res dig, stråla i ljus! Ditt ljus är här, Herrens härlighet går upp över dig!
Jorden är höljd i mörker, töcken omger folken, men över dig skall Herren stråla, över dig skall hans härlighet visa sig!"
Jesaj
a 60:1-2

Friday, February 1, 2008

Thursday, January 31, 2008

Vår!!

Jag måste bryta min bloggpaus bara för ett kort meddelande till er som bor i Norrland. Igår såg jag att snödropparna har stora knoppar! Hur konstigt det än är så har vi vår. Haha... Det har ni också snart. :o) Ett annat lite mer pålitligt vårtecken är semlorna. Hoppas ni känner hur mysigt och hembakat det doftar!

Friday, December 14, 2007

Korvsmörgås! :o)

Det händer ibland att jag samtalar med människor om olika saker. För ett tag sedan pratade jag och någon om detta som vi kallar tro. Vissa gånger är det svårare än andra att förklara vad det egentligen är man pratar om för att det verkar som att man pratar om helt olika saker. Så olika som äpplen och kattungar är ungefär. Kanske är det så när det gäller tro därför att man faktiskt inte pratar om tro. Det är något mer än det. Något som kanske inte går att förklara för att språket inte räcker till. Ungefär som om man skulle förklara för någon hur en limpmacka med falukorv smakar tillsammans med varm choklad när du äter den i slalombacken när solen skiner och nysnön gnistrar... för någon som varken har sett snö, ätit limpa, falukorv, smör eller åkt slalom.

Hauerwas och Willimon beskriver korvsmörgåsen så här:

"Kristna är inte i första hand ett folk som "tror" på något religiöst. Det är ett folk som har kallats att i gemenskap leva livet så, att om Gud inte finns så blir detta sätt att leva meningslöst. Ordet "tro" är ett allt för svagt ord i sammanhanget. När kristna tror, handlar det inte om att vi håller med om en rad religiösa plattityder. Nej, vi lägger våra kroppar på knivseggen, satsar varje dag våra liv på (...) att Guds väg kommer att segra. "

Tuesday, December 11, 2007

En smygtitt in i livet i det gula huset med den höga häcken

F sitter i lugn och ro i soffan under en filt och läser uppsats och dricker varm choklad. Samtidigt funderar hon på hur hon ska få bort den oangenäma doften av stekt strömming och om D kanske hade velat ha med en matlåda hem. F hör M komma hem och i samma ögonblick knackar det på dörren. F lunkar iväg och öppnar åt den ikea-klädda människan som förklarar att det är rök i trapphuset och att luften inte är klar. "Inte så mycket att jag ser den" tänker F och sniffar lite extra, kanske kan det anas någon sorts tändsticksbrandröks lukt. M har redan knckat på D's dörr som öppnar pratandes i telefon och försvinner lika sanbbt in i lägenheten igen. Men budskapet om brandröksoset verkar ha nått genom brevinkastet för D är lika snabbt tillbaka igen. Med telefonen vid örat och källarnycklen i högsta hugg springer han med M och F i hälarna ner i källaren ropandes "Det kanske är tvättmaskinen som äntligen har gett efter!!" . Ja.. tänk så fantastiskt om den hade brunnit upp! Men så var inte fallet.

Friday, December 7, 2007

Jag förstår inte...

Jag förvånas över att människor som bor i denna del av landet förfäras så över att folk kan bo i Norrland eftersom "Det är ju så mörkt där!!!" Här är det så mörkt klockan fyra på eftermiddagen att man knappt ser nåt... det är mörkt, svart, oljust. Men så blir det utan snö. Haha. Blöt astfalt, tjocka moln och regn. Mmm... och så hör jag att man tror att det i princip är omöjligt att köra bil där uppe "för det är ju så halt!!!". Men alltså. Här om dagen var det ca 4 plusgrader och regn på kvällen, under natten skönk temperaturen till ca 7 minusgrader. På morgonen var det ett lager osynlig is på asfalt, trappor och cykeltrampor. Så vi lunch steg temperaturen igen till 4 plusgrader och det började regna lite smått, isen täcktes med tunnt vattenlager och vi fick en gratis eftermiddag på en halkbana. Tacka vet jag snörök och höga vallar! Haha...

Tuesday, December 4, 2007

Så här i julklappsköpartider...

Något blir en gåva först när någon tar emot den. Har ni tänkt på det? I Bibeln står det att Gud ger oss olika gåvor, utrustar oss med olika saker, för att församlingen ska byggas upp och bli stark. Gåvorna är olika och det är Gud som ger dem och fördelar dem. Kan kanske låta orättvist att alla inte får samma uppsättning av gåvor, men saken är den att de gåvor jag har fått inte är till mig. De är till för de människor jag har runt omkring mig. Konstigt? Inte särskilt... om man vänder på det och tänker på att det betyder att jag har fått alla andras gåvor. Min uppgift är att betjäna människor med det jag har fått, för att de ska få del av allt det goda Gud vill ge dem. Vi är skapade för att leva i gemenskap och beroende av varandra och Gud. Om jag ska låna en vis mans ord: i "en enda stor ekonomi av gåvor". Så... jag tänker bara att jag önskar att vi kunde ta emot varandra som gåvor lite oftare...

"Kroppen består inte av en enda del utan av många. Om foten säger: "Jag är ingen hand, jag hör inte till kroppen", så hör den likafullt till kroppen. Och om örat säger: "Jag är inget öga, jag hör inte till kroppen", så hör det likafullt till kroppen. Om hela kroppen var öga, vad blev det då av hörseln? Om allt var hörsel, vad blev det då av luktsinnet? Men nu har Gud gett varje enskild del just den plats i kroppen som han ville. Om alltsammans var en enda kroppsdel, vad blev det då av kroppen? Nu är det emellertid många delar, men en enda kropp. Ögat kan inte säga till handen: "Jag behöver dig inte", och inte heller huvudet till fötterna: "Jag behöver er inte." Tvärtom, också de delar av kroppen som verkar svagast är nödvändiga, och de delar av kroppen som vi inte tycker är fina, dem gör vi så mycket finare, och de delar vi skäms för omger vi med så mycket större anständighet, något som de anständiga delarna inte behöver. Men när Gud satte samman kroppen lät han de ringare delarna bli särskilt ärade, för att det inte skulle uppstå splittring inom kroppen och för att alla delarna skulle visa varandra samma omsorg. Lider en kroppsdel, så lider också alla de andra. Blir en del hedrad, så gläder sig också alla de andra".

Svårt att välja ut den "bästa" delen ur stycket där ämnet berörs. Paulus är en fantastisk retoriker och det bästa kommer faktiskt senare... När han visar oss vägen framför alla andra. Nyfiken? Läs Första Korintierbrevetkapitel 12-13.




Monday, December 3, 2007

Vet de att det finns varmare breddgrader?



För några dagar sedan stötte jag på dessa två herrar när jag var ute och gick. Vintern v
ar på besök på den dagen och de verkade ha sökt sig upp på land eftersom vattnet hade frusit. Jag kan inte undgå att undra vad de pratade om där de vaggade omkring på snön på sina simfötter... Jag lever med övertygelsen att fria djur alltid har roligt, att de lever som i en tecknad film. Men visst börjar man fundera!? Kanske borde ha berättat för dem att det är populärt bland andra fåglar att ha ett vinterhus lite närmare ekvatorn...

Sunday, December 2, 2007

Advent betyder ankomst

Några värdshusvärdar i Betlehem sitter tillsammans och språkar.

Ack, hade vi blott haft en aning om
att det var en konungason
den där kvinnan skulle föda,
som kom till oss bortifrån!

Nog hade det gått att ordna
med rum för en kulen kväll -
men hon verkade allt för enkel
för att bo på våra hotell.

Hon var inte ens gift med mannen,
som tiggde om nattlogi.
Det hela verkade ganska skumt,
så vi lät henne gå förbi.

Men visst var det förargligt värre
att gå miste om sådan reklam.
Det måste ju vara en mycket förnäm
och mycket uppsatt dam.

När till och med himmelens stjärna
kring Misraels stall slog vakt,
är det ganska lätt att begripa
det barnets konungsliga makt.

För framtiden vill jag bemöta
våra kunder mer vänligt än förr.
Man kan aldrig så noga veta,
när en konung står vid ens dörr...

Första söndagen i Advent

"Ropa ut din glädje, dotter Sion, jubla, dotter Jerusalem!
Se, din konung kommer till dig!

Rättfärdig är han,
seger är honom given.

I ringhet kommer han, ridande på en åsna, på en ung åsnehingst.
Jag skall förinta alla stridsvagnar i Efraim, alla hästar i Jerusalem.
Krigets vapen skall förintas.
Han skall förkunna
frid för folken,
och hans välde skall nå från hav till hav, från floden till världens ände."

Friday, November 9, 2007

En hyllning!

Jag måste bara skriva en stor hyllning till min fantastiska kollegor!!

Jag är så imponerad och faschinerad över hur de i ur och skur, dag och natt, vardag som helgdag cyklar, bäddar sängar, ger medicin, cyklar, diskar, lyfter, cyklar, tvättar, står i kö, kokar kaffe, cyklar lite till, duschar, handlar, manglar, lyssnar, cyklar, byter blöjor, tömmer KAD-påsar, planerar, betäller mat, beställer handskar, handsprit, tvål, lugnar oroliga annhöriga... osv osv... På morgonen undrarjag hur det är möjligt att hinna med allt, men på något mirakulöst sätt så går det för att man försöker man lite extra, flyttar om, cyklar lite snabbare, äter lite fortare, lyfter lite extra och pusslar och trollar med tiden. Nästan, nästan alltid med ett leende på läpparna...

Gud välsigne er!

"Ty jag var hungrig och ni gav mig att äta. Jag var törstig och ni gav mig att dricka. Jag var främling och ni tog emot mig. Jag var naken och ni klädde mig. Jag var sjuk och ni besökte mig. Jag var i fängelse och ni kom till mig.
Då skall de rättfärdiga svara honom: Herre, när såg vi dig hungrig och gav dig att äta, eller törstig och gav dig att dricka?
Och när såg vi dig vara främling och tog emot dig eller naken och klädde dig?
Och när såg vi dig sjuk eller i fängelse och kom till dig?
Då skall konungen svara dem: Amen säger jag er: Allt vad ni har gjort för en av dessa mina minsta bröder, det har ni gjort mot mig"
- Jesus

Tuesday, November 6, 2007

Lagom!

En liten fågel brast ut iett hejdlöst jubel,
vild av lycka över att få leva under öppen
himmel,
och färgade skyn med en blodröd, pärlande
drill.
Då spännde den förnumstige och ordensprydde
domherren,
en av de aderton i fåglarnas akademi, ut sitt
bukiga bröst
och dekreterade: Så får det inte sjungas!
Stäm ned tonen! Inga våldsamheter!
Lugn, behärskning, lagom.

Ett ensamt litet ljus flammade upp i en farlig
låga,
hett av iver att brinna ned i Hans tjänst som
tände det.
Då kom mannen med ljussaxen, den
allestädes närvarande elddämparen,
han som inte kan lida en låga på egen hand,
ett obändigt sken.
Ett ensamt litet ljus har vågat brinna för
våldsamt.
Det måste tuktas. Ingen oro i ljusraderna!
Observera! Lagstadga två centimeters låga!
Lugn, behärskning, lagom.

Slå vakt kring din värdiga sångskola
och tänd din ömkliga sparlåga, herr Lagom!
Vrid på din omhuldade, tempererade hus-
behovsvärme
- rumstemperatur aderton grader Celcius
enligt kontrakt -
och sköt samvetsgrant din ljussnopparsyssla!
Du skall få en hederlig begravning,
och på din gravsten skall huggas in i kall
granit:
Här Hvilar Riddaren av "Å ena sidan men Å
andra sidan".
När han levde, levde han aldrig.

Nils Ferlin

Saturday, November 3, 2007

The Truman show

Idag anslöt jag och J oss till lämmeltåget. Vi åkte till Ikea. Konstig företeelse... när man kommer ut dit ser man ett hav av bilar, man parkerar och följer strömmen av människor in i den stora platta byggnaden med stora tydliga skyltar med information om exakt var man ska gå in, gå ut, byta och lämna tillbaka. Väl inne ta man en stor vagn att köra alla sina stora saker på och så börjar man vandringen. Vägen slingrar sig fram kantad av låtsasrum som visar hur du ska använda och kombinera alla väldesignade och smarta produkter. Vardagsrum, kök, lekrum, badrum, hall... efter halva vägen är det dags för mat och vätskekontroll. Köttbullar, potatis, brunsås, lingonsylt, kaffe och kanelbulle... Med nyladdade batterier går man vidare och får textil, mattor, tavlor, porslin, blommor och lampor severat. När allt väl är betalt och man har slussats genom kassorna vidare till varmkorven, lantchipsen och zoogodisarna är det dags att packa in alla sina nya saker i bilen och åka hem och börja montera. Och kanske, kanske fundera lite över hur det kunde bli så mycket dyrare än man hade tänkt från början...

Men visst är det konstigt att det ändå är så kul!! :o)

Thursday, November 1, 2007

Veckans skörd...

En blå kort jacka med dubbelknäppning, gardiner med löv på, en grå kjol och en vit kofta med kort ärm. Efter gårdagens funderande över fattigdomsbekämpning undrar jag vad som ger mig rätt att ha den materiella standarden jag har när andra människor inte har varken mat, vatten eller tak över huvudet. Kommer fram till att det är under vår värdighet att låta våra medmänniskor leva i fattigdom och fortsätter funderandet med frågan vad verklig rikedom är och konstaterar att jag är tacksam för mina nya prylar men att de samtidigt håller ett föga värde.

God helg! Och glöm inte att fira sabbat!


Sunday, October 28, 2007

En liten påminnelse...

En god vän till mig höll ett mycket bra föredrag igår. Det handlade om vad Bibeln säger om den sista tiden innan Jesus kommer tillbaka. (På teologiska kallas det för eskatologi...) Om man bara läser de texterna kan de verka ganska hemska och bara svåra att förstå. Men om man sätter sig in i dem lite mer ser man snart att det är skrivna som uppmuntran och tröst i en tid när de kristna var förföljda för sin tro, de behövde påminnas om att Jesus har besegrat alla onda makter och och att det inte finns någonting att vara rädd för. Det finns ingenting i den här världen som kan skiljla oss från Guds kärlek. Hur mycket man än letar hittar man inga löften i Bibeln om att det alltid kommer att vara lätt att vara kristen. Däremot är den är full av löften om att Jesus kommer att komma tillbaka för att döma det onda och att det kommer att komma en tid när sjukdomar, krig, svält, våld, bitterhet, besvikelser, avundsjuka, rädsla, oro, kyla och mörker (kom inte på mer just nu) bara är sånt som vi kanske har ett svagt minne av i bakhuvudet... Låter rätt bra tycker jag. :o)

Friday, October 26, 2007

En liten del av Sverige!



De mittersta delarna av Närke upptas av Närkeslätten, en bördig och uppodlad slätt söder och väster om Hjälmaren. Slätten fortsätter in i såväl Västmanland som Södermanland. I västra delen av Närke finns en markerad bergshöjd, Kilsbergen, som också fortsätter in i Västmanland. Här återfinns Närkes högsta topp, 298 m ö.h.

Namnet Närke är en sammanslagning av två gamla ord. Rekarne betydde förr i tiden "gränsland" och var ett stort område mellan Svealand och Götaland. När betydde sund och var en sjö, som numera är borta. Närke betyder med andra ord gränslandet vid sjön När. Den äldre stavningen Nerike lever kvar bland annat i tidningen Nerikes Allehandas namn.

Yta 4 126 km2

Folkmängd
• Totalt 188 563
• Befolkningstäthet 45,7 inv/km2

Gnällbältet - skämtsam eller nedsättande benämning på det område i Mellansverige där dialekterna har en gnäll-liknande ton. Till gnällbältet brukar man i regel räkna Närke, Västmanland och delar av Södermanland och Östergötland. Det förekommer att Eskilstunabor och Örebroare har svårt att enas i vilkas stad den lokala dialekten låter allra "gnälligast".

Några kända närkingar:

Håkan Nesser - författare
Olaus Petri - kyrkoreformator
Emil Gustafson - frikyrkoledare
Hjalmar Bergman - författare
Claes Runheim - Sportorakel och ankare på TV3
Mattias Jonson - Landslagsspelare i fotboll

(http://www.ur.se/landskap/narke/index.php, http://sv.wikipedia.org/wiki/N%C3%A4rke, http://sv.wikipedia.org/wiki/Gn%C3%A4llb%C3%A4ltet)


Thursday, October 25, 2007

The Early 70's!

Nåd... by Leonard Cohen

"I did my best, it wasn't much

I couldn't feel, so I tried to touch

I've told the truth, I didn't come to fool you

And even though

It all went wrong

I'll stand before the Lord of Song

With nothing on my tongue but

Hallelujah..."