Tuesday, December 4, 2007

Så här i julklappsköpartider...

Något blir en gåva först när någon tar emot den. Har ni tänkt på det? I Bibeln står det att Gud ger oss olika gåvor, utrustar oss med olika saker, för att församlingen ska byggas upp och bli stark. Gåvorna är olika och det är Gud som ger dem och fördelar dem. Kan kanske låta orättvist att alla inte får samma uppsättning av gåvor, men saken är den att de gåvor jag har fått inte är till mig. De är till för de människor jag har runt omkring mig. Konstigt? Inte särskilt... om man vänder på det och tänker på att det betyder att jag har fått alla andras gåvor. Min uppgift är att betjäna människor med det jag har fått, för att de ska få del av allt det goda Gud vill ge dem. Vi är skapade för att leva i gemenskap och beroende av varandra och Gud. Om jag ska låna en vis mans ord: i "en enda stor ekonomi av gåvor". Så... jag tänker bara att jag önskar att vi kunde ta emot varandra som gåvor lite oftare...

"Kroppen består inte av en enda del utan av många. Om foten säger: "Jag är ingen hand, jag hör inte till kroppen", så hör den likafullt till kroppen. Och om örat säger: "Jag är inget öga, jag hör inte till kroppen", så hör det likafullt till kroppen. Om hela kroppen var öga, vad blev det då av hörseln? Om allt var hörsel, vad blev det då av luktsinnet? Men nu har Gud gett varje enskild del just den plats i kroppen som han ville. Om alltsammans var en enda kroppsdel, vad blev det då av kroppen? Nu är det emellertid många delar, men en enda kropp. Ögat kan inte säga till handen: "Jag behöver dig inte", och inte heller huvudet till fötterna: "Jag behöver er inte." Tvärtom, också de delar av kroppen som verkar svagast är nödvändiga, och de delar av kroppen som vi inte tycker är fina, dem gör vi så mycket finare, och de delar vi skäms för omger vi med så mycket större anständighet, något som de anständiga delarna inte behöver. Men när Gud satte samman kroppen lät han de ringare delarna bli särskilt ärade, för att det inte skulle uppstå splittring inom kroppen och för att alla delarna skulle visa varandra samma omsorg. Lider en kroppsdel, så lider också alla de andra. Blir en del hedrad, så gläder sig också alla de andra".

Svårt att välja ut den "bästa" delen ur stycket där ämnet berörs. Paulus är en fantastisk retoriker och det bästa kommer faktiskt senare... När han visar oss vägen framför alla andra. Nyfiken? Läs Första Korintierbrevetkapitel 12-13.




Monday, December 3, 2007

Vet de att det finns varmare breddgrader?



För några dagar sedan stötte jag på dessa två herrar när jag var ute och gick. Vintern v
ar på besök på den dagen och de verkade ha sökt sig upp på land eftersom vattnet hade frusit. Jag kan inte undgå att undra vad de pratade om där de vaggade omkring på snön på sina simfötter... Jag lever med övertygelsen att fria djur alltid har roligt, att de lever som i en tecknad film. Men visst börjar man fundera!? Kanske borde ha berättat för dem att det är populärt bland andra fåglar att ha ett vinterhus lite närmare ekvatorn...

Sunday, December 2, 2007

Advent betyder ankomst

Några värdshusvärdar i Betlehem sitter tillsammans och språkar.

Ack, hade vi blott haft en aning om
att det var en konungason
den där kvinnan skulle föda,
som kom till oss bortifrån!

Nog hade det gått att ordna
med rum för en kulen kväll -
men hon verkade allt för enkel
för att bo på våra hotell.

Hon var inte ens gift med mannen,
som tiggde om nattlogi.
Det hela verkade ganska skumt,
så vi lät henne gå förbi.

Men visst var det förargligt värre
att gå miste om sådan reklam.
Det måste ju vara en mycket förnäm
och mycket uppsatt dam.

När till och med himmelens stjärna
kring Misraels stall slog vakt,
är det ganska lätt att begripa
det barnets konungsliga makt.

För framtiden vill jag bemöta
våra kunder mer vänligt än förr.
Man kan aldrig så noga veta,
när en konung står vid ens dörr...

Första söndagen i Advent

"Ropa ut din glädje, dotter Sion, jubla, dotter Jerusalem!
Se, din konung kommer till dig!

Rättfärdig är han,
seger är honom given.

I ringhet kommer han, ridande på en åsna, på en ung åsnehingst.
Jag skall förinta alla stridsvagnar i Efraim, alla hästar i Jerusalem.
Krigets vapen skall förintas.
Han skall förkunna
frid för folken,
och hans välde skall nå från hav till hav, från floden till världens ände."

Friday, November 9, 2007

En hyllning!

Jag måste bara skriva en stor hyllning till min fantastiska kollegor!!

Jag är så imponerad och faschinerad över hur de i ur och skur, dag och natt, vardag som helgdag cyklar, bäddar sängar, ger medicin, cyklar, diskar, lyfter, cyklar, tvättar, står i kö, kokar kaffe, cyklar lite till, duschar, handlar, manglar, lyssnar, cyklar, byter blöjor, tömmer KAD-påsar, planerar, betäller mat, beställer handskar, handsprit, tvål, lugnar oroliga annhöriga... osv osv... På morgonen undrarjag hur det är möjligt att hinna med allt, men på något mirakulöst sätt så går det för att man försöker man lite extra, flyttar om, cyklar lite snabbare, äter lite fortare, lyfter lite extra och pusslar och trollar med tiden. Nästan, nästan alltid med ett leende på läpparna...

Gud välsigne er!

"Ty jag var hungrig och ni gav mig att äta. Jag var törstig och ni gav mig att dricka. Jag var främling och ni tog emot mig. Jag var naken och ni klädde mig. Jag var sjuk och ni besökte mig. Jag var i fängelse och ni kom till mig.
Då skall de rättfärdiga svara honom: Herre, när såg vi dig hungrig och gav dig att äta, eller törstig och gav dig att dricka?
Och när såg vi dig vara främling och tog emot dig eller naken och klädde dig?
Och när såg vi dig sjuk eller i fängelse och kom till dig?
Då skall konungen svara dem: Amen säger jag er: Allt vad ni har gjort för en av dessa mina minsta bröder, det har ni gjort mot mig"
- Jesus

Tuesday, November 6, 2007

Lagom!

En liten fågel brast ut iett hejdlöst jubel,
vild av lycka över att få leva under öppen
himmel,
och färgade skyn med en blodröd, pärlande
drill.
Då spännde den förnumstige och ordensprydde
domherren,
en av de aderton i fåglarnas akademi, ut sitt
bukiga bröst
och dekreterade: Så får det inte sjungas!
Stäm ned tonen! Inga våldsamheter!
Lugn, behärskning, lagom.

Ett ensamt litet ljus flammade upp i en farlig
låga,
hett av iver att brinna ned i Hans tjänst som
tände det.
Då kom mannen med ljussaxen, den
allestädes närvarande elddämparen,
han som inte kan lida en låga på egen hand,
ett obändigt sken.
Ett ensamt litet ljus har vågat brinna för
våldsamt.
Det måste tuktas. Ingen oro i ljusraderna!
Observera! Lagstadga två centimeters låga!
Lugn, behärskning, lagom.

Slå vakt kring din värdiga sångskola
och tänd din ömkliga sparlåga, herr Lagom!
Vrid på din omhuldade, tempererade hus-
behovsvärme
- rumstemperatur aderton grader Celcius
enligt kontrakt -
och sköt samvetsgrant din ljussnopparsyssla!
Du skall få en hederlig begravning,
och på din gravsten skall huggas in i kall
granit:
Här Hvilar Riddaren av "Å ena sidan men Å
andra sidan".
När han levde, levde han aldrig.

Nils Ferlin

Saturday, November 3, 2007

The Truman show

Idag anslöt jag och J oss till lämmeltåget. Vi åkte till Ikea. Konstig företeelse... när man kommer ut dit ser man ett hav av bilar, man parkerar och följer strömmen av människor in i den stora platta byggnaden med stora tydliga skyltar med information om exakt var man ska gå in, gå ut, byta och lämna tillbaka. Väl inne ta man en stor vagn att köra alla sina stora saker på och så börjar man vandringen. Vägen slingrar sig fram kantad av låtsasrum som visar hur du ska använda och kombinera alla väldesignade och smarta produkter. Vardagsrum, kök, lekrum, badrum, hall... efter halva vägen är det dags för mat och vätskekontroll. Köttbullar, potatis, brunsås, lingonsylt, kaffe och kanelbulle... Med nyladdade batterier går man vidare och får textil, mattor, tavlor, porslin, blommor och lampor severat. När allt väl är betalt och man har slussats genom kassorna vidare till varmkorven, lantchipsen och zoogodisarna är det dags att packa in alla sina nya saker i bilen och åka hem och börja montera. Och kanske, kanske fundera lite över hur det kunde bli så mycket dyrare än man hade tänkt från början...

Men visst är det konstigt att det ändå är så kul!! :o)